Carl Fredrik 1783-1835 var
Dykeriuppsyningsman 1806, Handlande, Borgare, Rådman
och stadens främste redare. Carl Fredrik fick 5 barn med Kristina
Elisabeth Ehrling d. 1820.
Barn:
Magdalena 1806-1821
Eva Louisa f. 1810
Pehr Wilhem, skeppare, 1812-1848
Carl August f.1816
Fredrik Oskar februari - Juni 1819
Omgift 1820 med Brigitta Christina Brännberg 1798-1881.
Deras barn:
Gustaf Ferdinan1821-1822
Carolina Christina 1823-1900
Fredrik1825-1832
Emma Cecilia 1827-1911,gifte sig med Peipke, släkten Peipke i Stockholm härstammar från dem.
Otto Harald1830-1888. (Läs mer om Otto längre ner)
Rudolf Ansholm 1832-1833
Wendela Eufrosyne 1834-1907
Otto Harald var gift med Paulina Charlotta Rosén
1827-1906, från Oviken, Jämtland.
Barn:
Ottila Carolina 1855-1940, gifte sig med Skogsförvaltaren Evert Hackelius i Finland
, flyttade troligen senare till Göteborg.
Paul Gotthard Harald 1857-1932, bankamrer i Mariehamn,
Åland. Ättlingar finns i Göteborg och Stockholm.
Henric Otto Theodor 1858-1904, Startade
Wirströms konditori i Härnösand.
Rudolf Otto Theodor 1859-1941, Kamrer i Stockholm.
Thecla Ottilia Paulina
1860-1940, gifte sig med grosshandlare Christian Haase.
Axel Gustav Harald 1861-1941, fru Elin
Lundberg, 6 barn och många barnbarn.
Tvillingarna Harald Edvard 1864-1941, köpman i
Göteborg.
och Sven Otto 1864-1935, grosshandlare och fabrikör i
Stockholm.
Emil Harald
1865-1924, grosshandlare i Stockholm.
Brita Ottilia Charlotta 1868-1962
Elva Ottilia Margareta 1871-1878
Släktträff i Vaxholm 1930 framför Kastellet.
Stående fr. vänster: Harald - Rudolf - Axel -
Sven.
Sittande fr.
vänster:Theckla - Othilia - Gotthard - Brita
Otto Harald Wirström 1830-1888 är värd ett eget kapitel för
sig. Han var inte inte bara bagare, brandmästare (1868), handlare och
kammarledarmot i Vaxholm, han var också far till 11 barn, varav de 7
sönerna var de kända roddarna Wirström.
Dom bodde i "Stenhuset" och senare i den s.k. "Gamla gården", båda på Kronudden. 1871 byggde han Gula villan på Kilgatan, Otto gick i konkurs Januari 1872, förmodligen blev husbygget för dyrt och han flyttade ut från staden till Fredrikstrand, Vaxholm.
Efter konkursen hyrde han ut sin lokal till sin bagarlärling Gerard
Röhl som blev Vaxholms första riktiga bagare.
Gula Villan övertogs (formellt) av storasyster Carolina Christina. Hon var föreståndare i resturangen på badhuset (gamla badis) i Vaxholm. Otto satt i styrelsen för badhuset.
I slutet på 1873 flyttade han in till Nya
Kungsholmsgatan 23 i Stockholms stad. (Heter idag Jakobsgatan).
Sedan vidare till Svartbäcks gård, Pyttis socken. Det ligger
strax utanför Lovisa (Loviisa) stad i Finland.
Någon gång 1883-1888 flyttade han tillbaka till
Stockholm. 1888 dog han på Kommendörsgatan 39A.
Dom kända Roddarbröderna Wirström
Om det var något som en Vaxholmare fått lära sig i kampen om
brödfödan så var det att umgås med vatten, hantera ett par åror, sätta ett
"sprisegel", manövrera en skötbåt och "pinka i
lä". Vaxholmarna hade tidigare rott ikapp men det var mest på
skoj. Båtlagen turades om att ro in strömmingen till Stockholm
på morgonen, och det gällde att komma fram så fort som
möjligt. Inget båtlag ville vara sämre än det andra.
1869 arrangerades den första
roddartävlingen i Vaxholm.
Ingen Wirströmare
deltog i denna första tävling, dock var Rådman Otto Harald Wirström prisdomare. Kända roddare från
den tiden i Vaxholm var bland andra Juhlberg och bröderna Wirström.
Wirströmarna var Stockholms första "idrottssjärnor".
Citat ur en okänd
publikation:
Rubrik: Svensk triumf i "nordisk
landskamp" 1884
Wirströmarna hade genom sina roddarinsatser 1883 redan blivit
något av nationalhjältar. Vecka före andra skandinaviska
kapprodden och andra allmänna svenska kapprodden, som båda ägde
rum 13 Juli 1884 i Tynningösundet vid Vaxholm, var inte desto mindre
optimismen stor bland de övriga roddarlagen, som i god tid inställt
sig och fullbordade träningen under sin engelske tränare. Men
Wirströmslaget, nu bestående av Axel, Rudolf,
Henric, Gotthard Wirström (Stroke*) samt J. Hummel (cox*), visade sig
på tävlingsdagen suveränt behärska situationen. De
lämnade åter Christiania RK och Köbenhavns RK långt bakom
sig och besegrade dem i "en stil och avrundning, vars like ej torde
förut varit sedd i den skandinaviska norden". Liksom 1883 hade
regattan en mycket festlig inramning - 12 större ångbåtar
disponerades av åskådare. - och konung Oscar II förrättade
prisutdelningen i närvaro av prinsarna Carl och Eugen samt andra
bemärkta personer.
Slut citat.
* Stroke=ledare, Cox=styman